It´s toasted.

Jag har börjat se om Mad Men. Igen.

Av någon anledning tappar jag alltid bort mig någonstans i mitten av den andra säsongen. Jag älskar serien. Men på något sätt dyker alltid något annat, viktigare, upp. Och alltid på samma ställe.

Eftersom jag har minne som en kråka har jag nu bestämt mig för att helhjärtat och obarmhärtigt plöja alla avsnitt i veckan.

Och redan i första avsnittet väcks någon sorts avund. Eller nostalgi. Om man nu kan kalla det för nostalgi när jag inte ens var påtänkt vid tidpunkten i fråga.

Hur som helst,

Don Draper har bekymmer med ett uppdrag för Lucky Strike. Han kommer helt enkelt inte på något. Totalstopp. Och panik.

Tobaksbolagen står handfallna. Cancerrapporterna gör att ingen vågar säga någonting.

Och just det blir lösningen på problemet.

Ingen säger någonting. Ingen kommunicerar någonting. Det är fritt fram för Lucky Strike att lägga beslag på vilken USP de vill.

It´s toasted. Tobaken rostas.

Tydligen är de många andra bolag som använder samma metod. Men eftersom ingen säger någonting, är det ingen som vet någonting.

Huruvida rostning är en bra USP låter jag vara osagt. Huruvida någon människa bryr sig om att tobaken är rostad har jag ingen aning om. Men det som får mig nostalgisk - eller vad det nu är jag känner - är det enkla i att leta efter en USP. Och sedan kommunicera den.

Det fungerar säkert fortfarande i vissa fall. Men rent allmänt har det blivit avsevärt mycket svårare att skapa fungerande och smart kommunikation.

Kanske är det därför det är så roligt när man, någon enstaka gång, verkligen lyckas.